Senast kommenterade:
- rebecca om Din nåd är allt jag behöver
- Emmanuel om Hillsong Pastor visiting Helsinki!
- Em om Your Love
- Hanna om Din nåd är allt jag behöver
- Maria om Our deepest fear
Archives:
- December 2008
- November 2008
- October 2008
- June 2008
- May 2008
- April 2008
- March 2008
- February 2008
- January 2008
- December 2007
- November 2007
- October 2007
- September 2007
- August 2007
- July 2007
- June 2007
- May 2007
- April 2007
- March 2007
- February 2007
- January 2007
- December 2006
- November 2006
- October 2006
- September 2006
- August 2006
- July 2006
- June 2006
- May 2006
- April 2006
- March 2006
- February 2006
- January 2006
- December 2005
- November 2005
- October 2005
- September 2005
- August 2005
- July 2005
Meta:
11 år..?!?!
Wow! Helt otroligt..! Vilken röst Gud har gett den här lilla flickan… Underbart! 
Mina damer och Herrar… Bianca Ryan:
2 Responses to “11 år..?!?!”
Leave a Comment
January 31st, 2007 at 20:14
Det är kanske lite av en självmotsägelse att påpeka det här i samband med en verklig “youth prodigy”, men jag har funderat på varför man alltid fokuserar på begåvningen när det gäller musik.
Om t.ex. någon är bra på att spela piano så säger man: “Han är så musikalisk”, trots att personen vanligen tränat i typ 10-15 år. Om någon däremot är bra på innebandy eller schack, så är det ingen som säger: “Han är så sportig” eller “så begåvad”. Istället talar man om åratal av övning och träning. Varför ser vi musik som en gudagåva, och varför är annat resultat av övning? I båda fallen krävs ju både begåvning och övning, och också ganska långt i liknande mått.
Jag har funderat om det beror på att musik har så mycket av uppträdande i sin natur. Människor delar sig i två kategorier, de som musicerar, och de som lyssnar på. När det gäller t.ex. sport så har de flesta intresserade själv också aktivt sysslat med sporten.
February 28th, 2007 at 00:29
w o w