Stilla tankar

Jag hade en hel del ideér om vad jag skulle skriva på min blogg ikväll -ganska roliga saker också, tyckte jag själv- men så fick jag veta att en människa jag tyckte mycket om hade dött. Min morfars tvillingbror -min ”andra-moffa”- Martin, hade somnat in några timmar innan jag kom hem från colleget idag. Jag som hade sagt, till Tobbe och Andreas, att jag ska ringa honom när jag kommer hem. Alla tankar liksom ”stannade av”… Det blev ingen rolig blogg. Mera ”stillsamma tankar” än vad jag är van med. Jag tänker på morfar och hur svårt det måste vara för honom. Jag tänker på Martins fru och dotter och den sorg de måste känna. Ändå vet jag att Gud är god och att han tar hand om de sina. Jag känner tydligt av Guds kärlek och omsorg i allt och lovsången till vår underbare Herre börjar ljuda högre och högre inom mig för varje bokstav jag skriver. Hans kärlek helar allt. Han är kärlek -stark och mäktig- och påverkas inte av vårt mörker och våra svårigheter. Han är underbar och bär oss genom allt. Stor är du, Gud!