Bloggens inledning…

Jag har gett efter för mitt behov att skriva av mig…. Det tog ett tag innan jag kunde bestämma mig för om det var totalt vrickat, höjden av självcentrering eller helt enkelt bara en naturlig utveckling för mig att börja blogga. Kan inte påstå att jag är riktigt säker på vilket ännu, men hur som helst kom jag fram till att jag trivs med att skriva och ingen tvingas ju att läsa och de som vill veta vad som sker här hos oss får en möjlighet att hänga med när de vill. Så alla borde ju vara nöjda då… 😉
Jag vill passa på och tacka Mattis (min lillebror) för hjälpen med sidan. Du är bäst, Mattis! 😉