Hysteriska veckor
- Published
- in Dagbok
Nästa veckas fredag är sista dagen av vår andra termin här på colleget (vi har tre) och det betyder att vi har väldigt mycket jobb de här två veckorna -tenter och arbeten som ska lämnas in. Igår skrev jag tre arbeten på sammanlagt 2600 ord. (Det kan man kalla att lämna saker till sista minuten…) Dessutom jobbar jag med utställningsbilderna för Amos Anderson och de ska vara klara måndagen efter. 😮 Men sedan har vi två veckor ledigt innan den sista terminen, de sista tio veckorna, tar vid… Jag kan inte fatta att det går så här fort! Det känns som att vi inte har hunnit med mycket och som att jag inte skulle ha påverkats nämnvärt av tiden här… men det är bara som det känns. Sanningen är att jag, och vi alla, blivit märkta -förändrade- för livet. Det finns ingen väg tillbaka och jag vet inte hur vägen framåt ser ut. Jag vet bara att framtiden är…lockande…och att jag tar steg efter steg i stor förväntan. 🙂
Javisst, det är underbart att återupptäcka sina vänner! Och ofta är det ju en process som antingen nått sin fullbordan i en eller som fått sin början i en.
Ha det gott, Gud välsigne er!
Hmm, nu har jag tydligen kommenterat på fel inlägg…
Well well, such things, strange as they might seem, do happen, insignificant everyday blunders. God bles.s.