Surrealistisk vardag…

Okej, det finns en sak till med Australien som inte är speciellt trevligt… Lössen är numera etta på listan över äckligheter. Nog för att det finns löss i Finland också, men jag har aldrig ens behövt se en. Här verkar ingen komma undan dem, alla vi pratar med har haft dem i nå’t skede… Vi har haft kemikalier i håret för att döda dem, vi har tvättat alla lakan och handdukar i hett vatten, hängt ut alla täcken och kuddar på vädring flera dygn (lössen dör om de inte är i kroppstemperatur, har vi fått lära oss) och plockat lössägg ur håret på alla utom Andreas och Elias. Yäck! Men nu har vi ju upplevt det också…

Det är en omtumlande mix av upplevelser här och det händer så mycket jämt så ibland känns det väldigt surrealistiskt… Ena stunden stressar jag och försöker få allt att gå ihop och sen plötsligt sitter jag i bilen och kör någonstans i Sydney, i helt underbara omgivningar, med ”We love it here” (Andrae Crouch) ringande i öronen. Igår skrev jag teoriprovet för busskörkort, idag har jag sjungit i kören på Hillsong Women och imorgon far jag iväg till Canberra för att fotografera på ett bröllop. Och där emellan ska allt fungera som hör till vardagen och dessutom ska lössen bekämpas… 🙂 Jag har dessutom någon ”konstig period” just nu; jag längtar hem samtidigt som jag inte vill hem och jag blir engagerad i saker som kunde hålla på hur många år som helst här samtidigt som jag börjar ställa om min hjärna till att vi ska hem i december… allt detta ökar också på känslan av att detta är något som inte är riktigt verkligt. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Kanske bäst att jag inte försöker mer än såhär… 🙂

Vi har förresten fått två nya tjejer hit, från Finland (finskspråkiga)… De är superhärliga typer som vi redan har spenderat en hel del tid tillsammans med. Och jag får öva upp min finska. Yes! Fast… de envisas med att prata ganska mycket engelska för det behöver de öva i sin tur. 🙂