Helhjärtat
- Published
- in Dagbok
Att göra saker av hela hjärtat, allt man tar sig an, det är väl att leva fullt ut… att försöka göra det bästa av det Gud lagt i ens händer för tillfället… att ha stora drömmar och veta vart man är på väg men samtidigt leva i nuet och göra det bästa av vad man har nu. Jag vill leva så att jag känner att jag lever. Jag vill älska, gråta, sörja, skratta, sjunga, skriva, jobba, tillbe, prisa, tro… av hela hjärtat..!
Brian Houston undervisade ikväll om vad ”complacency” (betyder ungefär ”självgodhet”) har för effekt i människors liv. Han sa bl.a. att vi ofta tror att varmt och kallt är motsatser, och kärlek och hat osv. men att det inte är vad Jesus säger… Enligt bibeln är ljum motsats till varm och likgiltighet motsats till kärlek. Kyla och hat är bättre än ljummet och likgiltigt… (Oj… Tänk så många människor jag är likgiltig inför, tänkte jag då… Ouch.)
”You were born with a purpose! Don’t live your life in indifference (=likgiltighet)! Be passionate! Live your life with passion..! Pray that you would always be able to cry with those who cry and rejoice with those who rejoice. Jesus was moved with compassion… We are a lot more alive in pain than in indifference ! Let us pray that we would always be moved..!” (Brian Houston)
Ja… vad kan man säga… Amen. 🙂
Elias och Emil i en helhjärtad brottnings-match…
Tänkte jag måste kommentera så du vet att jag varit och läst dina tankar. Kommentera desto mer tänker jag dock inte göra annat än att säga att det är trevligt att läsa det du skriver! Angående den förra artikeln kan jag bara kosntatera att man glömmer eller förtränger vissa händelser med tiden…
Det här är sant. Det är skönt att upptäcka efter en tid av ”indifference” att något väcker ens känslor till liv – att man faktiskt kan bry sig… Det gäller väl bara att klara av pain-tiderna så att man liksom inte går under och blir, ja likgiltig. Ibland får man helt medvetet ta och söka sig till saker som man vet att fascinerar en, väcker ens slumrande känslor så att man kommer ur bedövningen. Ja… svammel, svammel… men bra grej det här, jo!
Har läst din blogg sen starten men inte kommit mig för att kommentera. Dina skriverier väcker nog många tackar och sätter igång processer. TAck! Idag måste jag iallafall ge dig feedback. Använde ditt inlägg HELHJÄRTAT som inledningstankar till en grupp som träffades för planering av en kvinnokonferens. Det föll rätt ut. Tack igen!
Ja..! Det är härligt att få veta att det jag skriver väcker tankar hos er som läser… Det gör ju att det känns mer motiverat att skriva. Tack för uppmuntran!
🙂