Utställning och vänner

Mitt besök i Finland närmar sig sitt slut… Tre dagar kvar. Precis när jag hunnit börja vänja mig. Men jag längtar väldigt mycket efter min familj som är på andra sidan jorden så det ska bli underbart att få komma dit igen..! Värme och solsken är ju inte helt fel det heller -trots att det har varit skönt med omväxling. När jag kommer tillbaka till Sydney så har vi dessutom sommarlov… skönt! 🙂

Igår upptäckte jag att det inte går att laga samma mat som i Australien och tro att det ska smaka likadant… Jag har ju egentligen upptäckt det en gång tidigare -när vi kom till Australien- men jag hade glömt. Jag skulle laga mat åt Henna, Andreas, Ibban och Egon och jag var väldigt kaxig när Egon frågade om det blir gott… Hm.. De sa att det var gott, så det är ju bra, men det smakade så annorlunda mot vad jag hade tänkt mig.

Nu är utställningen igång på Amos Andersons konstmuseum… Jag var totalt slut på natten efter öppningen och följande morgon ville jag inte (och behövde inte heller) stiga upp. Skönt att få slappna av och bara umgås med vänner utan tidspress -bästa formen av vila för mig.

Vernissaget var välbesökt, intresset verkade stort. De två timmarna gick fort och det var bra för vi (utställarna) hade börjat med att prata med tv, radio och tidningar kl 11 och vi var trötta redan efter det. Det var en annorlunda och spännande dag. Blir intressant att se vad som händer efter detta. 🙂

Tack till er, alla vänner och släktingar som varit så uppmuntrande och stödjande… och stolta! (Tack Henna och Andreas för att ni var där och gjorde hela tillställningen ännu bättre när ni upphöjde Herren med er musik! IB, du är helt otrolig…! Tack för allt du gjort för mig under min vistelse här..!) Underbart att ni finns i mitt liv!!! Älskar er alla..!

Andreas, Elin, Elias och Emil; jag längtar efter er och älskar er så mycket!!! Vi ses snart. 🙂