”Välkommen Åsviks…”

Wow…! Församlingen hade ställt till med välkomstfest! Och det var en underbar och varm fest med kyrkan full med folk. Förutom församlingsmedlemmar fanns där en del vänner som inte är med i vår församling och representanter från Filadelfia, Metodistkyrkan och Lutherska kyrkan. Jag var helt förstummad! Eller… inte helt. Jag kunde ”hålla tal” och sjunga en sång. Men det var faktiskt ganska överväldigande att bli välkomnad så. Det var någon som frågade: ”Känner du dig välkommen nu?” och ja, vad svarar man på det… Kan man annat än känna sig välkommen..? ”Slutklämmen” var nästan bäst: Hela familjen steg upp och sjöng ”Välkommen Åsviks” (Elna hade skrivit om texten till ”Det flödar glädje”) och vi skulle bara sitta där och känna oss efterlängtade och välkomna…

TACK till er alla för det varma mottagandet!