Kärlekens språk

hjärtan

För en tid sedan gick vår församlingsledare igenom de fem olika kärleks-språken, baserat på Gary Chapmans bok ”Kärlekens fem språk”, med oss… Och idag har jag börjat fundera på de här sakerna igen, för det ”språk” som är mitt starkaste (även om jag har tre av dem ganska lika starkt) blev så tydligt och aktuellt idag. Alla ni som känner mig får ju protestera om ni inte känner igen mig på det jag skriver… 😉

Språken är, enligt Gary: ord som bekräftar, tid tillsammans, gåvor, tjänster och fysisk beröring. Att visa kärlek genom att säga bekräftande och uppmuntrande ord är väldigt viktigt för mig, och lika så fysisk beröring… Men det som smäller högre än de två (både då det gäller att visa kärlek och att känna sig älskad) är att ha tid tillsammans. Det finns inga gåvor i världen som betyder mer för mig än när jag märker att någon av mina vänner gör allt den kan för att ta tid med mig… Det behöver inte handla om att gå på café, restaurang eller bio eller nå’t så’nt… behöver inte kosta alls… annat än tid. Att bara få sitta ner -eller gå omkring, eller ”wha’ evvaah”- och få uppmärksamhet, av någon man bryr sig mycket om, och ge uppmärksamhet… -Underbart! Det är det som lättast får mig att förstå och tro på att jag är uppskattad och älskad. Och det är det som är lättaste sättet för mig att visa kärlek. 🙂

Man lär ju sig att förstå -och uppskatta- andras sätt att visa kärlek på, med tiden… men jag kan förstå att det ibland blir problem och ”krockar”… Som i vår familj: mitt tydligaste språk är ”tid tillsammans” och min mans språk är ”tjänster” -som ju då oftast gör att det inte blir tid tillsammans, utan han gör saker för mig istället. Då får man lära sig vad det betyder från hans sida att han gör alla de där sakerna… Eller nå’ngång då jag extra mycket behöver känna mig älskad och mina vänner kanske använder de språk som är svårare för mig att ta till mig av… så får man bara lära sig att ta åt sig av det som från deras sida är sätt att visa kärlek… 🙂

Till detta kommer ju då också att oberoende av vilket ”språk” man använder så har vissa lättare att visa kärlek överhuvudtaget, och andra svårare. Ibland skulle det vara så lätt om alla de jag har runt mig skulle ha samma ”kärleks-språk”… Fast å andra sidan kanske det skulle bli jobbigt..? Eller tänk om det är så, att ju mer lik Jesus vi blir -ju mer kärlek vi får i våra liv- desto fler språk får vi..? 🙂

hjärtan